Att vara mörkrädd
Att vara mörkrädd. Detta är något jag ärligt talat har mycket svårt att ta mig ifrån och det känns som att rädslan bara växer sig större. Någon sa till mig en gång att den personen hade blivit mer mörkrädd med åldern, tack vare alla otäcka filmer som ses precis innan sängdags.
Just nu är jag placerad i ett välupplyst kök och med ryggen emot fönstret. Jag vågar knappt vända på mig. Jag vågar inte ens vända mig litegrann! För ett tag sedan så tog jag modet till och vände mig om för att titta ut och jag tyckte mig se en siluett. Eller min hjärna vände och vred och knakade så att det verkligen skulle se ut som en siluett. Jag vände iallafall snabbt bort huvudet och kände hur isande kall jag blev i hela kroppen.
Rädsla är nog det värsta. Man kan vara rädd för vad som helst, mörkret är till exempel en otäck faktor.
Märkligt nog kan dagar då jag stiger upp väldigt tidigt inledas med att jag rusar runt i lägenheten och tänder alla lampor och startar tv:n för att jag ska kunna ignorera att det är mörkt utanför fönstren och i vrår i lägenheten.
Att inleda dagen med att vara mörkrädd är inte en sån bra start haha. Men nu blir det alltmer ljust ute på morgnarna så det underlättar ju!
Nu ska jag samla kraft och mod och smyga ut ur köket och gå i sängs. Godnatt.
Just nu är jag placerad i ett välupplyst kök och med ryggen emot fönstret. Jag vågar knappt vända på mig. Jag vågar inte ens vända mig litegrann! För ett tag sedan så tog jag modet till och vände mig om för att titta ut och jag tyckte mig se en siluett. Eller min hjärna vände och vred och knakade så att det verkligen skulle se ut som en siluett. Jag vände iallafall snabbt bort huvudet och kände hur isande kall jag blev i hela kroppen.
Rädsla är nog det värsta. Man kan vara rädd för vad som helst, mörkret är till exempel en otäck faktor.
Märkligt nog kan dagar då jag stiger upp väldigt tidigt inledas med att jag rusar runt i lägenheten och tänder alla lampor och startar tv:n för att jag ska kunna ignorera att det är mörkt utanför fönstren och i vrår i lägenheten.
Att inleda dagen med att vara mörkrädd är inte en sån bra start haha. Men nu blir det alltmer ljust ute på morgnarna så det underlättar ju!
Nu ska jag samla kraft och mod och smyga ut ur köket och gå i sängs. Godnatt.
Inverno
Vintern är så vacker i februari.. när solljuset har vågat sig tillbaka och snön är alldeles vit. Fantastisk tid på året måste jag säga. Dagarna är kalla när himlen är fint klarblå. Underbart.
En perfekt cykel
Alfons Mucha. Underbart.
Innan snön var här
Spännande fåglar
Detta är en Montezumas Oropendula. Svårt namn. Upptäckte denna typ av fågel då jag bläddrade i en fågelbok innehållande mycket fotografier. Blev mycket intresserad utav det spännande utseendet. Ingen annan fågeltyp ser väl ut som denna? En sådan speciell karaktär på näbben, teckningen i ansiktet, färgerna.. Spännande.
Att drömma märkliga drömmar
Att drömma märkliga drömmar har väl alla gjort. Vissa konstigare än andra.
Förra natten drömde jag en märklig dröm. Jag har nog aldrig trott så starkt på något som jag gjorde just då; när jag hörde hur våran tv på väggen knakade och knastrade. Jag var övertygad om att den höll på att gå sönder. Så i mitt halv-vakna tillstånd så tittar jag upp och med suddig blick ser jag en stor metallisk spindel med långa ben komma fram bakom tvn och klättra uppför väggen och upp i taket.
Jag försöker fokusera blicken men det går inte. Plötsligt blir spindeln verkligen suddig och jag känner att jag inte längre kan kontrollera djuret i taket. Jag skriker ut: "Det är en metallisk spindel i taket!" och skakar om min pojkvän som sov så gott. Han vaknar ganska fort och frågar vart den är och funderar på om den är riktig.
I samma ögonblick inser jag att metalliska spindlar faktiskt inte existerar. Jag förklarar för honom att jag verkligen såg en metallisk spindel men att den nu inte syntes till längre och insåg hur dumt det lät.
Det var bara att försöka somna om igen. Men vilket ljud det där knastrandet var, som kom ifrån tvn. Det lät som när hamstrar riktigt bestämt sig för att gnaga igenom någonting, fast ljudnivån var mycket högre.
Och att en tv blivit knäpp och slutat fungera har jag varit med om tidigare. Jag var väl rädd för att något skulle hända med den. Att den skulle explodera? Och förvånad blev jag då det plötsligt dök upp en stor metallgrå spindel. Som dessutom inte var riktig.
Precis när jag flyttat hemifrån så hade jag en gammal bildrörs-tv i lägenheten. En kväll när vi såg film så började plötsligt ljudet dåna och bilden drog ihop sig. Apparaten började ryka och vi drog snabbt ur sladden och bar ut tvn i hallen. Där den utgjorde minst hot. Så detta är väl mitt traumatiska tv-minne.
Frågan är vad drömmen jag hade förra natten betydde?
Förra natten drömde jag en märklig dröm. Jag har nog aldrig trott så starkt på något som jag gjorde just då; när jag hörde hur våran tv på väggen knakade och knastrade. Jag var övertygad om att den höll på att gå sönder. Så i mitt halv-vakna tillstånd så tittar jag upp och med suddig blick ser jag en stor metallisk spindel med långa ben komma fram bakom tvn och klättra uppför väggen och upp i taket.
Jag försöker fokusera blicken men det går inte. Plötsligt blir spindeln verkligen suddig och jag känner att jag inte längre kan kontrollera djuret i taket. Jag skriker ut: "Det är en metallisk spindel i taket!" och skakar om min pojkvän som sov så gott. Han vaknar ganska fort och frågar vart den är och funderar på om den är riktig.
I samma ögonblick inser jag att metalliska spindlar faktiskt inte existerar. Jag förklarar för honom att jag verkligen såg en metallisk spindel men att den nu inte syntes till längre och insåg hur dumt det lät.
Det var bara att försöka somna om igen. Men vilket ljud det där knastrandet var, som kom ifrån tvn. Det lät som när hamstrar riktigt bestämt sig för att gnaga igenom någonting, fast ljudnivån var mycket högre.
Och att en tv blivit knäpp och slutat fungera har jag varit med om tidigare. Jag var väl rädd för att något skulle hända med den. Att den skulle explodera? Och förvånad blev jag då det plötsligt dök upp en stor metallgrå spindel. Som dessutom inte var riktig.
Precis när jag flyttat hemifrån så hade jag en gammal bildrörs-tv i lägenheten. En kväll när vi såg film så började plötsligt ljudet dåna och bilden drog ihop sig. Apparaten började ryka och vi drog snabbt ur sladden och bar ut tvn i hallen. Där den utgjorde minst hot. Så detta är väl mitt traumatiska tv-minne.
Frågan är vad drömmen jag hade förra natten betydde?
Att vara härdad
Ikväll visades en repris utav programmet Frozen Planet; djur och natur-fascinerad som jag är så satt jag självklart som klistrad. På skärmen visades isbjörnarna, vargarna och pingvinerna. Man fick se hur dom överlevde den extrema vintern.
Tanken gällande överlevnad i sådant här extremt klimat for upp i mitt huvud: tycker inte pingvinerna att det är kallt? Eller är dom van? Dom vet inget annat? Hanarna vet att deras livsuppgift är att hålla deras dyrbara ägg varma under deras kroppar medan dom själva nästan fryser ihjäl i kylan. Honorna vandrar långa vägar till ett vattenhål för att bunkra upp med så mycket mat som möjligt, för att sedan vandra tillbaka tio mil i blåst och snö för att återse sina familjer. Väl där tar honorna över den viktiga uppgiften och låter dom utsvultna hanarna simma iväg och finna varsin matbit.
Tänk om detta var hur våra liv såg ut, att detta var platsen vi föddes på. Att vi inte visste något annat.
Jag tänker på isbjörnarna som inte verkar ha det lätt. Inte kan det vara lätt att finna mat på Arktis. Kanske på vintern då isen är tjock och lätt att vandra fram på, men under våren blir det svårare då isen spricker och djuren blir tvungna att simma oftare. Jag tänker på andra björnar som har turen att få gå i ide, men inte isbjörnarna väl? Dom kämpar på. Men isbjörnsungarna får iallafall en bra start med mjölk från deras mammor som innehåller 9 gånger så hög fetthalt än människors. Detta gör att deras storlek nästan fördubblas varannan till var tredje vecka.
Ja, vinterdjur är härdade. Att det är -23,3 grader utanför mitt fönster är väl ingenting när jag faktiskt kan gå in i mitt vindtäta bo och värma mig. Annat vore det om jag stod på isen tillsammans med hundratals andra individer och värmde mitt ägg under min täta fjäderdräkt.
Tanken gällande överlevnad i sådant här extremt klimat for upp i mitt huvud: tycker inte pingvinerna att det är kallt? Eller är dom van? Dom vet inget annat? Hanarna vet att deras livsuppgift är att hålla deras dyrbara ägg varma under deras kroppar medan dom själva nästan fryser ihjäl i kylan. Honorna vandrar långa vägar till ett vattenhål för att bunkra upp med så mycket mat som möjligt, för att sedan vandra tillbaka tio mil i blåst och snö för att återse sina familjer. Väl där tar honorna över den viktiga uppgiften och låter dom utsvultna hanarna simma iväg och finna varsin matbit.
Tänk om detta var hur våra liv såg ut, att detta var platsen vi föddes på. Att vi inte visste något annat.
Jag tänker på isbjörnarna som inte verkar ha det lätt. Inte kan det vara lätt att finna mat på Arktis. Kanske på vintern då isen är tjock och lätt att vandra fram på, men under våren blir det svårare då isen spricker och djuren blir tvungna att simma oftare. Jag tänker på andra björnar som har turen att få gå i ide, men inte isbjörnarna väl? Dom kämpar på. Men isbjörnsungarna får iallafall en bra start med mjölk från deras mammor som innehåller 9 gånger så hög fetthalt än människors. Detta gör att deras storlek nästan fördubblas varannan till var tredje vecka.
Ja, vinterdjur är härdade. Att det är -23,3 grader utanför mitt fönster är väl ingenting när jag faktiskt kan gå in i mitt vindtäta bo och värma mig. Annat vore det om jag stod på isen tillsammans med hundratals andra individer och värmde mitt ägg under min täta fjäderdräkt.
René Magritte
Var en spännande, surrealistisk konstnär som levde mellan 1898 till 1967 i Bryssel. Hans verk blev inte kända förän efter Andra Världskriget. Från en början mycket inspirerad av kubism och futurism vilket avspeglades i hans målningar.
